The good housewife

Idag är jag den perfekta husfrun, om man går efter 50-talets mallar.

Jag har gjort följande huslig sysslor: 

1. Diskat
2. Vikt tvätt
3. Dammtorkat
4. Dammsugit
5. Bäddat sängen
6. Handlat mat
7. Lagat mat

Nu ska jag bara vänta på att min underbara man ska komma hem. *fnissar*

För hålla mig smärt och smidig är det viktigt vad.jag äter. (För ingen gillar en fet hemmafru)

Idag har mitt närings intag bestått av: ett tuggummi, en espresso, en nutrilett-shake och kaffe.

Hahaha, jag ljuger så tungan blir svart.

Jag är så dålig på att spela denna glada och präktiga roll.

Förvisso är allt ovanstående sant men någon hemmafru är jag inte. 

Har först legat lite lätt apatisk och emo i sängen från klockan ett. 

Steg upp ur sängen efter fyra för då blev jag rastlös. 

Har fortfarande en lättare blå ton på läppar från rödvinet jag inmundigade igår.

Jag har gårdagens smink och stulit min killes urtvättade t-shirt.

SCUM- Society for Cutting Up Men

När meningar förstör de goda humöret

Stockholm får mig att ständigt vara redo för att slåss.
Jag är inte rädd, jag litar bara inte på mänskligheten.
Jag vill slå någon på käften.
Nej nu ska jag sluta vara så pubertal.

Igår började dagen så bra med ett samtal från min älskade syster i Spanien.
Sedan var jag tvungen att ringa syster nummer 2.
Insåg förts idag att jag verkligen längtar hem.
Jag längtar  hem till allt enkelt. Till mina vänner som accepterar mig som jag är.
Den avslutades dock med lågt blodsocker, en usel eyeliner och en bubblande irritation inom mig
Jag är fortfarande irriterad nu fast blodsockret ligger i fas.
All denna irritation på grund av en bimbos idiotiska attityd.

Nu ska jag bege mig mot den viktiga lokalen i hopp om ett lyckligare liv.

"Relax- this won't hurt"  Hunter S Thompson

Stockholm i november

 

Allt borde vara bra nu.

Jag har kommit in på den utbildningen jag ville gå på.

Jag bor i centrala Stockholm.

Jag har en fantastisk andra hälft.

Vad är då mitt problem?

Blir så otroligt trött på detta evinnerliga mörker.

Det kommer ständigt tillbaka. Jag vill inte ha med den att göra längre.

Jag har inte tid nu. Alla sömnlösa nätter och apatiska dagar förstör min livsplan.

Idag har det varit en apatisk dag. Jag har legat i min säng och mest haft ångest över att jag inte stiger upp och tar tag i massa saker.

Det är nästan ironiskt hur den mörka spiralen sätts igång.

Här kommer ett litet exempel på en apati-dag:

1. Jag har en planering för dagen med massa ärenden att gå.
2. Jag får panik för att jag inte vet vart jag ska börja.
3. Paniken paralyserar mig och jag lägger mig i sängen.
4. Jag återgår till panikstadiet och blir sedan stressad över att klockan går och jag har inte bockat av allt på min lista.
5. Blir så stressad att jag åter igen blir paralyserad.
6. Ligger i fosterställning med panik i bröstet och kan inte sova för att jag skjutit upp allt till morgondagen.
7. Vankar upp till en ny dag med ny ångest över allt jag inte gjorde dagen innan.

 Nu ska jag borra in huvudet i kudden och hoppas på en bättre morgondag.