En stad är en stad. En stad som alla andra städer

Har haft ett litet uppehåll från den allmänna  psykologen (Facebook) då jag faktiskt har ett jobb nu.
Ska nog avregistrerar mig ett tag.
Är det bara jag men får du också absurd livsångest när du loggar in och ser vad dina bekanta och enstaka vänner har åstadkommit med sina liv?
Det är rent självplågeri.
Exempel: Jag har en bra dag, får fina komplimanger av snälla kunder och kommer hem till dukat bord inklusive underbar sambo. Så långt är allt bra. MEN! så fort jag lägger fötterna på soffbordet och titta på denna skärm så får jag akut ångest och hybris på samma gång.

Jag vill också hinna resa, skaffa barn, "göra karriär", träna 20ggr i veckan och ha felfri hy.
Ja, jag vet att man inte ska jämföra med andra och att avundsjuka är en av de sju dödssynderna men det finns inget stopp.
Förvisso har jag just fått ett riktigt trevligt jobb,  har en snäll sambo, bor helt okej och är stolt ägare av två underbara katter men jag är inte nöjd.
Vad är det då jag vill uppnå?
Ännu en olöst gåta.

För tillfället skyller jag allt detta på abstinens.

Veckans komplimang: "Din dialekt är som att lyssna på små glädjeskutt"

Tur eller oturigt?

Då var första veckan utan snus avklarad.
Satan vad grinig jag har varit senaste tiden. Jag var tvungen att fuska med en cigg.
Ja som du förstår har jag några nyårslöften.
Ett vad med en vän som helt enkelt går ut på att vara nykter så länge som möjligt och den av oss som först faller för frestelsen från en drink måste tatuera in "Loser" under foten. (och bjuda på en dyr tre-rätters)
Utan att vara självgod så vet jag att jag kommer att vinna.
Jag har ovanligt mycket mål detta år. Vilket är helt nytt.
Jag är målmedveten och motiverad.
Det är väl bra?
Självklart är jag som alla andra och hade även tänkt mig att bli några kilo lättare osv osv.

Min syster och jag har bestämt att detta blir året som vi "vinner".
Vi har båda haft vår beskärda del av mörker och djävulskap de senaste åren så om det finns någon form av rättvisa i universum så ska detta bli det bästa året. EVER!

Ja, måste berätta att jag fått se ett rån på när håll. Blod och vapen mitt på storgatan.
Riktigt spännande faktiskt.

Har en tanke om att jag ska börja skriva om lite gladare saker men troligtvis så lyckas jag med ett inlägg innan jag återvänder till mitt bittra jag. Den s.om lever får se

Har du några löften detta år?