Jag har efter en tid tillbaka funderat på hur man som vuxen hanterar ångest.
När du är tonåring är det ingen som blir förvånad om du skär dig i armar, kastar sönder saker, skriker obsceniteter till din omgivning eller skolkar från skolan för att hantera din ångest.
Inget av ovanstående är bra lösningar men det är också helt oacceptabelt för en vuxen människa.
Vad gör man av ångesten som "vuxen"?
Du har oftast två val:
- Lev ett destruktivt liv med missbruk och mörker
- Gå i terapi och ät dina tabletter
Det är svårt att skolka från jobbet, du blir arresterad och inlåst om du dödar en vägskyllt och desamma sker om du skriker massa elakheter på offentligplats.
Så vad göra?
Ja om du är som mig så är resultatet som följer:
- 13:00 Vaknar till liv och krälar ur sängen (seg av tabletterna, du fått från terapin)
- 14:00 Inser att jag åter igen har missat en dag och blir tjurig
- 14:30 Kedjeröker, dricker kaffe och är bitter för att jag missat solen
- 14:45 Rastlös och får bakterie-nojja och börjar genast att hänga ut sängkläderna
- 15:00-22:00 Städar maniskt med klorin och skurmedel hela lägenheten. Skrubbar allt med klorin som kan ha spår av "liv". Avslutar med att skrubba katter i badkaret så även de är rena och fria från bakterier.
Sitter nu och funderar vad jag kan rengöra utan att störa grannar och sambo?
Är klorin en drog?
Kan jag skrubba mig i klorin?
Fick jag ihop detta inlägg? Nej.
Vad vill jag ha sagt med dessa rader? Städa istället för att skära dig i armarna?! Typ
Inlägg med substans får du söka någon annanstans eller vänta på bättre tider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar